Tankarna snurrar runt, runt. Tänk på alla andra i världen, hur har dom de igentligen. Den man alltid tänker sig är perfekt(bäst betyg, skötsammast i skolan osv..)kanske blir slagen hemma. Den som alltid är så glad och skrattar kanske lider av bulimi eller piller beroende. Och din närmaste vän kanske lider av självskadebeteende. Den man minst anar kanske lider av depression och vill ta sitt liv. Om man tänker efter så säger man hela tiden saker som sårar andra. Det kanske räcker med att säga "I helgen så spöar vi skiten ur honom", ibland kanske det till och med räcker med att säga "pappa eller mamma" för att någon ständigt ska bli påmind om hur dom har det. Även om man kanske vet om vad kompisen har för "problem" så kan de ändå slinka ut ord som man igentligen inte tänker på kan skada. Man går runt varje dag och tänker på sig själv hur dåligt man själv mår. Men ibland måste man kanske tänka längre, ett steg länge. På människorna man har runt omkring sig. Mår dom verkligen så bra? Vad händer igentligen i världen? Men ändå så kan man inte gå runt och hela tiden "skryta" om hur de är osv.. Föe då lixom då vill man bara ha uppmärksamhet och jag stör mig på dom och bara vill ha uppmärksamhet. På dom som gör allt bara för att få vara "populärast". Va dig själv, för det är den personen som alla gillar bäst. Vet så himla många som bara utnyttjar folk för att få uppmärksamhet, och på dom som går på alla lögner. Varför ser alla bara utsidan och inte insidan? För de är ju den som räknas.
Okej jag har ingen aning vart jag ville komma med de där. Men har gått och tänkt på de så länge nu att jag var tvungen att skriva de någonstans