Usch och nej vad tung skoldag.
Ingen motivation alls, bryr mig faktiskt inte alls. Ja menar, vad gör det att jag missar en lektion när vi ändå inte gör något viktigt?! Bara onödig tid lixom. Men visst, skolan är ju ändå viktig. Jag vet det jag, but still. Alla jäkla nationella och omprov, too much for me! Orkar verkligen inte med det. Önskar bara allt kunde vara över. Men då kommer ju nästa problem.
Ska jag gå gymnasiet eller vänta ett år?
Har inte betämmt mig alls och hjärnan jobbar för fullt. Skulle ju vara rätt skönt att vänta ett år, men lixom att inte få gå ut med mina kompisar skulle kännas så knäppt, så tråkigt. Det vill jag ju inte alls! Ojj så beslutångest man kan ha. Om någon ändå bara kunde berätta för mig hur jag skulle göra, så skulle allt bara vara perfekt antar jag.
Det som jag hatar som mest med dig är att du hånar andra. Lossas att du inte bryr dig ett skit när jag i själva verket vet att du gör det. Att höra dig snacka skit på det sättet om olika personer får mig att börja fundera vad som egentligen hänt med dig. Det var inte den kompisen jag blev vän med från början. Du hånar till och med mig. Jag som ska vara din kompis. Vad tänker du med egentligen, eller ja rättare sagt vad tänkte du med när du sa så?! Så förändrad. Jag ska ge dig ett tips, skärp dig!
