måndag 27 maj 2013
fredag 24 maj 2013
Now I'm a warrior
Jag vet inte alls hur dagen har varit. Det har gått upp och ner. Vaknade och var irriterad (på vad vet ja inte), kom till sjukgymnasten 8.20 och fick börja med en massage, vilket gjorde mig på bättre humör. Men direkt man kommer till skolan och inser att man ska ha matte nationella i cirka 5 timmar sammanlagt (halvtimmes lunch) så blir man på himla dåligt humör igen. Och det har jag varit nu sen jag kom till skolan. Min hjärna fungerar inte och här sitter jag på engelskan som jag ska ha i två timmar utan rast. Inte undra på att man är helt slut när man kommer hem. Hjärnan slutar ju fungera när man ska ha lektioner en hel dag med en halvtimmes lunch inga raster. Usch!
Det var ett tag sen jag bloggade och skrev nått sist och det har hänt ganska mycket sen dess. Var till Piteå, till min läkare, i onsdags och fick veta att jag har ett fullt normalt hjärta fast bara väldigt låg puls. Så det betydde att jag fick utskrivet concerta ( ÄNTLIGEN!! ). Som jag började med i går (torsdags). Firade min sjuttonåriga födelsedag igår som var väldigt bra! Jag mådde bra igår. Jag kände mig faktiskt glad! Får ju inte glömma att nämna att jag finally fick min telefon som jag trånat efter så länge och jag älskar den bara, så är de!
Var på Bup under eftermiddagen igår (torsdags) och vi resonerade mycket runt mig själv och hur jag hade förändrats som person. När man pratar om hur det var förut, eller rättare sagt hur jag var förut, så märker man sån stor skillnad. Jag skulle nog inte känna igen mig själv om jag skulle backa i tiden och jag vill inte ha de så nå mer. Jag är starkare i mig själv nu, jag är inte beroende av att ha 100 vänner runt omkring mig som vet exakt allt om mig. Jag är inte beroende av vänner överhuvudtaget nu, visst behöver jag vänner. Men så många som jag förlorat under dessa år så har jag lärt mig själv att jag klarar mig själv! Vilket jag är otroligt stolt över! Jag är stark inombords, jag tar hand om mig själv och de viktigaste, Jag är rädd om mig själv. Jag låter inte vem som helst gör vad som helst. Jag står upp för det jag tycker och känner. Jag kan säga emot, även mot de jag älskar så oerhört, och jag vågar lita på mig själv. Lita på att jag gör rätt! Jag vet nu att jag kan inte finnas för alla 24/7 för ens jag kan ta hand om mina egna problem. För det vet jag nu, att det drar ner mig på botten också. Jag har gjort stora framsteg inom mig själv som jag inte märkt av tidigare, måendet kanske inte har blivit så mycket bättre. Men min självbild har blivit starkare. Vissa dagar kan jag faktiskt känna att jag går med huvudet högt, högre än alla andra, och går min egna väg!
Var till sjukgymnasten som sagt i morse och fick veta att jag har problem med mina axlar och nacke. Så ska börja gå dit en gång i veckan och träna på att sträcka ut min nacke och mina axlar. Så jag tror det kommer bli super så jag slipper ha ont i axlarna och nacken!
Det var ett tag sen jag bloggade och skrev nått sist och det har hänt ganska mycket sen dess. Var till Piteå, till min läkare, i onsdags och fick veta att jag har ett fullt normalt hjärta fast bara väldigt låg puls. Så det betydde att jag fick utskrivet concerta ( ÄNTLIGEN!! ). Som jag började med i går (torsdags). Firade min sjuttonåriga födelsedag igår som var väldigt bra! Jag mådde bra igår. Jag kände mig faktiskt glad! Får ju inte glömma att nämna att jag finally fick min telefon som jag trånat efter så länge och jag älskar den bara, så är de!
Var på Bup under eftermiddagen igår (torsdags) och vi resonerade mycket runt mig själv och hur jag hade förändrats som person. När man pratar om hur det var förut, eller rättare sagt hur jag var förut, så märker man sån stor skillnad. Jag skulle nog inte känna igen mig själv om jag skulle backa i tiden och jag vill inte ha de så nå mer. Jag är starkare i mig själv nu, jag är inte beroende av att ha 100 vänner runt omkring mig som vet exakt allt om mig. Jag är inte beroende av vänner överhuvudtaget nu, visst behöver jag vänner. Men så många som jag förlorat under dessa år så har jag lärt mig själv att jag klarar mig själv! Vilket jag är otroligt stolt över! Jag är stark inombords, jag tar hand om mig själv och de viktigaste, Jag är rädd om mig själv. Jag låter inte vem som helst gör vad som helst. Jag står upp för det jag tycker och känner. Jag kan säga emot, även mot de jag älskar så oerhört, och jag vågar lita på mig själv. Lita på att jag gör rätt! Jag vet nu att jag kan inte finnas för alla 24/7 för ens jag kan ta hand om mina egna problem. För det vet jag nu, att det drar ner mig på botten också. Jag har gjort stora framsteg inom mig själv som jag inte märkt av tidigare, måendet kanske inte har blivit så mycket bättre. Men min självbild har blivit starkare. Vissa dagar kan jag faktiskt känna att jag går med huvudet högt, högre än alla andra, och går min egna väg!
Jag är stolt för mina framsteg
Var till sjukgymnasten som sagt i morse och fick veta att jag har problem med mina axlar och nacke. Så ska börja gå dit en gång i veckan och träna på att sträcka ut min nacke och mina axlar. Så jag tror det kommer bli super så jag slipper ha ont i axlarna och nacken!
måndag 20 maj 2013
Maybe someday everything will be okay
Det har vart en jobbig helg. Såna dagar som jag försöker undvika. Såna dagar som var min vardag för ett år sedan. Panik och ångest attackerna har dykt upp igen, och denna gång visat sig väldigt starka. Som om dom legat och samlat på sig styrka för att kunna övervinna mig så småningom. Tankarna har dykt upp hela tiden och jag har kämpat ständigt för att få bort dom, samma med tårarna som legat på ytan hela helgen. Det började väl egentligen i lördags när ångesten sakta kom krypande och jag greps av panik. Panik av att allt skulle bli som tidigare. Alla känslor som jag lämnade bakom mig för ett år sedan har dykt upp igen och vill mig ont. Aldrig i min värld hade jag kunnat minnas att det var såhär jobbigt. Bägaren som varit för full, för länge har nu öppnat sig och väller ut känslor. Sånt som jag har ignorerat en lång tid nu och hade hoppats att det hade lämnat mig för evigt. Såna känslor som jag inte vill ha något att göra med! Gråten finns ständigt i närheten och älskar tydligen att trycka på mina svaga punkter. För den gör det hela tiden. Jag kämpade mot gråten hela morgonen men slutade med att jag åkte hem och blev sängliggande. Jag bryter ihop snart.
torsdag 16 maj 2013
ARG
 |
| Nej, usch så arg och sur jag blev på grund av dessa länkar. Humöret sjönk från uppspelt till botten ungefär. Kan inte sluta tänka på dessa, så snälla nån få mig att tänka på annat,typ nyss! |
fler såna länkar som irriterar
http://trettiotreanledningar.com/
http://enblommigtekopp.blogg.se/2013/may/american-apparel-really-know-about-that-unisex-thing-damn-well-english-version.html
Lånade några länkar av Evelina, som verkligen är helt sjuka! Tänk på att verkligheten verkligen ser ut så. Att kvinnor SKA se ut som några sexobjekt medans killar visas upp som ståtliga med mycket makt. Inte undra på att man många gånger känner sig tvingad till att ha sex med en kille. Det är ju så kvinnor visas upp för världen. Så man SKA se ut. Så förbaskat sjukt och hemskt! Det är inte så jag vill växa upp och visas för hela världen. Som ett sexobjekt.
http://enblommigtekopp.blogg.se/2013/may/american-apparel-really-know-about-that-unisex-thing-damn-well-english-version.html
Lånade några länkar av Evelina, som verkligen är helt sjuka! Tänk på att verkligheten verkligen ser ut så. Att kvinnor SKA se ut som några sexobjekt medans killar visas upp som ståtliga med mycket makt. Inte undra på att man många gånger känner sig tvingad till att ha sex med en kille. Det är ju så kvinnor visas upp för världen. Så man SKA se ut. Så förbaskat sjukt och hemskt! Det är inte så jag vill växa upp och visas för hela världen. Som ett sexobjekt.
saker som irriterar mig
I slut ändan så blir allt samma ändå! Det spelar egentligen inte någon roll vad man säger eller vad man gör för ingenting hjälper. Jag trodde det skulle bli bättre nu, som det var innan. Men har nu insett att allt egentligen bara är ett spel. Ett spel som jag är trött på och inte vill vara en del av längre. Jag förstår att folk förändras och jag förstår att folk vill vidga sina vyer. Men att bete sig på ett dåligt sätt för att få göra de är något som jag inte tänker acceptera längre. Man kan säga mycket men man måste göra som man säger också. Hur knäppt skulle det inte bli om alla sa en sak men gjorde helt tvärt om. Det är som att jag ska ge ett råd till en kompis och sen så följer jag själv inte mitt egna råd. Det visar ju bara att jag egentligen inte bryr mig utan bara säger något som låter bra. Falskt. Det är vad det är.
Åsikter. Yttrandefrihetsgrundlagen. Något som jag kan bli otroligt less på. Jag vet att man ska få ha sina egna åsikter och säga vad man vill så länge man inte kränker någon. Men jag förstår inte varför inte folk kan anpassa sig till de då. Folk vet vad de innebär när man kränker någon så varför fortsätter man göra de även om man vet att det är fel? Är det för att verka cool eller något? Helt patetiskt enligt mig. Jag vet att jag inte är helt perfekt och har säkert kränkt någon i mitt liv. Men att sjunka till den gräns att man mobbar och stöter ut andra för att verka cool, då har man gått för långt. Alldeles för långt!
"I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person"
En annan sak som jag stör mig riktigt mycket på är folk som hela tiden håller på att skriva att man hatar särskrivning. T ex om man råkat sätta ihop ett ord som inte ska vara ihop eller skriva två ord när det ska vara ett egentligen. Jag förstår att det är jobbigt, i vissa lägen tycker jag också de. Men samtidigt så tänker jag(sen jag fick min diagnos och vet hur de känns) på dem som har en diagnos, t ex dyslexi, adhd, add. Att det inte alltid är så lätt. Man försöker sitt bästa, men man har svårigheter med tal och skrift. Och om man håller på att skriva att man hela tiden hatar särskrivning, så sjunker självförtroendet för de som faktiskt har svårigheter med detta. Jag tycker det är så fel, och jag tror säkert att människorna som skriver såhär inte menar något som helst illa men samtidigt så tar det väldigt illa på människorna som har dessa svårigheter.
Åsikter. Yttrandefrihetsgrundlagen. Något som jag kan bli otroligt less på. Jag vet att man ska få ha sina egna åsikter och säga vad man vill så länge man inte kränker någon. Men jag förstår inte varför inte folk kan anpassa sig till de då. Folk vet vad de innebär när man kränker någon så varför fortsätter man göra de även om man vet att det är fel? Är det för att verka cool eller något? Helt patetiskt enligt mig. Jag vet att jag inte är helt perfekt och har säkert kränkt någon i mitt liv. Men att sjunka till den gräns att man mobbar och stöter ut andra för att verka cool, då har man gått för långt. Alldeles för långt!
"I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person"
En annan sak som jag stör mig riktigt mycket på är folk som hela tiden håller på att skriva att man hatar särskrivning. T ex om man råkat sätta ihop ett ord som inte ska vara ihop eller skriva två ord när det ska vara ett egentligen. Jag förstår att det är jobbigt, i vissa lägen tycker jag också de. Men samtidigt så tänker jag(sen jag fick min diagnos och vet hur de känns) på dem som har en diagnos, t ex dyslexi, adhd, add. Att det inte alltid är så lätt. Man försöker sitt bästa, men man har svårigheter med tal och skrift. Och om man håller på att skriva att man hela tiden hatar särskrivning, så sjunker självförtroendet för de som faktiskt har svårigheter med detta. Jag tycker det är så fel, och jag tror säkert att människorna som skriver såhär inte menar något som helst illa men samtidigt så tar det väldigt illa på människorna som har dessa svårigheter.
tisdag 14 maj 2013
ängel
Eftersom att det blev massa strul med inläggen på förra designen, bytte jag i sinne. En del försvann, en del visades aldrig fast dom fanns och en del kom upp på fel plats. Så nu fick de bli såhär och så kanske jag ändrar tillbaka sen om det har fixat till sig och jag har lugnat ner mig! wähääh.
Himla förbannade design! Usch så jobbigt det är,
och ändå så ska jag byta ständigt! Att man aldrig lär sig..
Var ju och "firade" Niklas igår på kyrkogården och måste säga att det var otroligt fint med alla ballonger på himmelen. Och som plus på allt var det ju ett uppehåll precis då. Är ganska säker på att det var Niklas som lös upp himmelen. Fina Niklas som fyllde 18 igår. Usch vilken saknad. Om man ändå bara kunde få träffa honom igen. Se hans skrattgropar komma fram när han skrattar, höra hans skratt.
Guld värt! <3
 |
| Lånat bilderna från Facebook. |
lördag 11 maj 2013
fredag 10 maj 2013
utsidan är lätt att förändra, dock inte insidan
 |
| Är inte alls på något bra humör idag. Skulle nog helst bara vilja lägga mig ner i sängen och ligga där resten av kvällen. Polisen är ute, så kan inte ragga och de verkar som om alla är ute å super skallen av sig. Så jag gör nog kanske rätt i att lägga mig i sängen och ligga där resten av kvällen. |
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)