Jag är ruskigt rädd, hela tiden. Jag går runt med en känsla, att jag ska bli lämnad, att allt ska bli för mycket så att jag ger upp, dagar in och dagar ut. En jobbig känsla. Jag kämpar för att bli bättre, men den där känslan drar ner mig hela tiden. I tankar om hur det var förr. Jag vill inte alls ha det så, men tankarna om hur jag blev bättre en stund lockar så. Denna känsla leder också till min ångest. Varför jag får ångest många gånger är för att jag är rädd. Rädd att förlora kampen om att må bättre. Min ångest har ökat, kommer mycket oftare nu än förr och håller i mycket längre. Kanske beror det på allt som händer runt omkring mig. Jag vet faktiskt inte.
Ja, det var väl en sak som jag tror de flesta redan vet. Men lixom jag vill ändå berätta, så inte alla tror att jag är någon dramaqueen när jag skriver att jag mår dåligt. För att få uppmärksamhet lixom. För så är det verkligen inte alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar